Hej Peter Bergström – ordförande i nämnden ”Utbildning och arbete” som bl.a. beslutar om Gävles Gymnasieskolor.
– Hej.
Hur ser framtidens gymnasieskola ut?
– Framtidens skola skall vara en skola för alla. Alliansen med Björklund i spetsen vill tillbaka till den gamla skolan utan att egentligen veta vad den var eller hur den skulle se ut nu. Vi måste tänka framåt.
Kan du vara mer konkret?
– Absolut. Alla gymnasieutbildningar skall ge högskolebehörighet, även de yrkesinriktade linjerna. Lärarna måste få utrymme att undervisa men även fortbilda sig själva med jämna mellanrum. Jag tror mycket på kollegialt lärande – att lärarna lär sig av och med varandra.
Socialdemokraterna tjatar ju en hel del om att utbildning är så viktigt – varför är det så viktigt? Finns det inte viktigare saker?
– Att vi Socialdemokrater sätter kampen mot arbetslösheten högst, innebär också att vi sätter skolan först. Med utbildning är det lättare att få jobb, och jobb ger skatteintäkter, bättre hälsa och andra bidrag till en bättre välfärd. Vi Socialdemokrater vill ge alla en så bred grund att stå på som möjligt på arbetsmarknaden. Det vi menar med det är att man ska kunna komma tillbaka om man blir av jobbet. Därför är Vuxenutbildningen enormt viktig, särskilt på dagens arbetsmarknad.
Vad är Socialdemokraterna i Gävles syn på gymnasiefriskolor?
– Det finns både gott och ont att säga om friskolor. Det är positivt att det finns en större möjlighet till mångfald – om de erbjuder andra utbildningar än de som redan finns. Dock har vi inte sett något sådant i Gävle än tyvärr. Negativt – ja, systemet är dåligt då det urskillningslöst ger bidrag till alla skolor, även till friskolor som inte sköter sig. Vi har sett skolor här i Gävle lägga ner eller går i konkurs, och på det sättet lämna eleverna i en rätt taskig situation.
Men ni har ju insyn i verksamheten?
– Vi har en viss insyn men ingen konkret möjlighet att gå in och styra upp om något är fel. Ett exempel: friskola får bidrag till skolbibliotek, men vi kan inte se till att de faktiskt har ett sådant. Det är Skolinspektionen som ger tillstånd och ska se till at de sköter sig. Det är dock kommunen som betalar – utan möjlighet att påverka.
OK – så ni betalar elevernas skolgång, men kan inte ställa kvalitetskrav?
Precis. Inte helt optimalt. Dessutom – kommunen försöker hela tiden vara lyhörda och långsiktiga för arbetslivets behov när det gäller yrkesutbildningar, så att de flesta elever som går ut faktiskt kan få jobb. Många gymnasiefriskolor ser bara vilka utbildningar som är populärast just för tillfället, och tar in så många elever som möjligt utan en tanke på att arbetsmarknaden kan vara mättad. Både bygg- och frisörbranschen har uppmärksammat detta.
Hur ser det ut i Gävles gymnasieskolor idag?
– Elevernas resultat ligger över rikssnittet. Vi är bland de 20 bästa kommunerna i Sverigen när det gäller att elever klarar sin gymnasieutbildning inom tre år Men – klimatet är hårdare än när jag själv gick i skolan. Alla fick komma in på gymnasiet även om man hade dåtidens 1:or och 2:or i betyg och det flesta klarade sig trots detta. Nu hamnar de på Introduktionsprogrammet (gamla individuella programmet, IV) där eleverna skall läsa upp grundämnena osv. Detta kan fungera, men funkar inte alltid så jättebra.
Vad ska man göra då?
– En bättre lösning är att eleverna får gå på ett vanligt nationellt program och få hjälp och stöd att klara sig på den nivån. Då kan de få jobb även om de inte klarar alla ämnen. ”Resultat” har gått och blivit ett ledord, och det kan endast mätas med betyg i dagens skola. Lärarna tvingas att använda sig av denna stämpel – och tvingas brännmärka eleverna. Lärarna borde ges möjlighet att använda sig av omdömen och utvecklingssamtal i större utsträckning än vad man gör idag. Det är mer konstruktivt än att dela in eleverna i fack.
